Jag kan villigt erkänna att jag inte putsar fönstren i onödan. När det ser ut som att någon gnuggat in dem i mjölkbaserad lervälling så börjar jag överväga att göra det. Det är nog inte egentligen för att det är tråkigt, utan snarare för att det aldrig blir riktigt bra.
Förrän nu.
Jag provade först med ekologiskt sprayrengöringsmedel från jordklok och en microfibertrasa. Då flyttade skiten på sig till en mer utdragen form än tidigare. Jag provade med såpvatten. Jag provade med torr microfibertrasa. Jag provade ättika.
Sen googlade jag.
Såhär enkelt är det: Ta valfritt rengöringsmedel. Om vintern skulle jag rekommendera något med en skvätt ättika så att det inte fryser om du är utomhus. Jag använde mitt sprayrengöringsmedel, men såpvatten funkade lika bra. Sen putsa med tidningspapper. Det är ett gammalt beprövat husmorstips, och det fungerar. Jag har aldrig haft så rena fönster förut.
Sen är det dags att hitta en terapigrupp för att hantera känslan som infann sig när jag vaknade en morgon en vecka efter fönsterputsen och såg att en fågel lyckats placera en bajs mitt på köksfönstret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar