Den småskaliga odlaren

Såhär i tider av kolonilotter och balkongodlingar så vill jag tipsa om lite jag kommit fram till under några år som balkongodlare. Dessa tips handlar mest om sådana plantor som får frukt eller bär, eftersom jag själv föredrar dem.

1. Ofta behöver växter större kruka än man tror. Detta för att den behöver mycket näring från jorden. En tomatplanta vill t.ex. ha minst 10 liter jord i sin kruka. 

2. Detta leder till nästa tips. Ju större kruka -> ju mer näring -> ju fler frukter. Det betyder alltså att om du har en lite för liten kruka (vilket jag själv har till en del tomatplantor och till min squash) så kan man behöva knipsa bort en del knoppar för annars orkar inte plantan föda upp sina frukter och hålla dem vid liv tills de är röda. Bättre med sisådär 15 röda goda tomater än 40 gröna kulor.

3. När du planterar dina växter, häll inte jord ända upp till krukkanten. Vänta istället några veckor och häll på mer jord då, det gör att växten får lite extra näringstillskott. De flesta växter skjuter dessutom ut nya rötter om stammen/stjälken hamnar i jord, så plantan blir dessutom mer stabil.

Ricinolja

När jag ville börja med något grönare att tvätta ansiktet så letade jag runt på internet. Jag hamnade så småningom på kombinationen honung och kokosolja, men nästan överallt hittade jag tips om ricinolja. Det lät liksom som om det var guds gåva till alla med ett ansikte att rengöra. Jag inhandlade då en liten flaska som jag använt ett tag nu, ungefär en gång i veckan i två månader.

Ja, dryg är den ju. Men bra? Nä, jag vet inte om jag tycker det. Den rengör inte bättre är honung+kokosolja eller rapsolja som jag brukar använda i duschen. Den luktar konstigt och har väldigt gummiaktig konstig konsistens. Nej. Jag gillar inte ricinolja. Inget blir bättre av det faktum att det är ett starkt laxermedel. Jag är smårädd att råka slicka i mig lite grann varje gång jag masserar in det i ansiktet.

Energikick

Ibland behöver man något att gnaga på för att ge kroppen lite extra energi. En av mina favoriter när jag vill unna mig något särskilt är en blandning av salt och sött. På det sättet får man dessutom lite hjälp på traven att komma i balans med vätskan, eftersom salt binder vätska.

Jag brukar blanda salta jordnötter med torkade tranbär och hackad mjölkchoklad. Ibland slänger jag i en näve vanliga (ekologiska) russin också för att fylla ut lite. Man kan ha i lite vad man vill, men de salta nötterna och det söta chokladet är liksom själva stommen.

Blandningen är väldigt mättande och det går inte att sluta äta när man väl börjat, så gör inte för mycket. ;)

Crop100

Genom en av mina favoritbloggar om ett miljömedvetet och hållbart levnadssätt - Ekoenkelt - fick jag nys om rörelsen Crop100 (Crop100:s hemsida). Den går ut på att man under ett år ska göra sig av med 100 ägodelar. Jag flinade först lite för mig själv - jag har sorterat ut mer än det redan i år så jag tyckte det verkade vara ett mesigt mål.

Men så läste jag på lite och började fundera. Vad är det egentligen för grejer som jag har så lätt för att sortera ut? Visst har vi alla saker liggande oanvända och om man gör sig av med dem så saknar man dem inte. Men sen har man kanske grejer som man aldrig kommer att använda som man ändå har någon sorts förhoppning kring. Den där boken som ser ut att vara bra men som man aldrig kommer att slå upp (och om man ångrar sig så finns det bibliotek), byxorna som man kommer att komma i i framtiden (det kommer att finnas byxor även den dagen man byter storlek), det där plättjärnet man inte orkar med för att det är jobbigt att vända 7x5 små plättar istället för 5 stora och så vidare. 

Crop100 går ganska mycket ut på att sortera ut grejer en och en och lägga upp en bild varje gång. Det fungerar inte för mig. Det ska gå undan. I helgen har jag sorterat ut cirka 60 saker i olika storlek som sorterats i två högar: ge bort/sälja och slänga. Det som hamnade i ge bort/slänga ska gås igenom ytterligare en gång och då delas upp i sälja på loppis om en vecka/ge till erikshjälpen.

Jag ska fortsätta sortera ut saker. Den där drömmen om att bo i en kappsäck och inte behöva vara knuten till en massa materiella ting hägrar fortfarande. Den kommer nog aldrig bli sann, men ju färre saker desto lättare känner jag mig i hjärtat.

Siggisen

Nu har jag använt min Sigg-flaska, Sigg Traveller 0,6 liter, i ungefär en månad och jag är kär! 

Den håller vattnet kallt hela dagen (visst, det är ingen termos, men den håller mycket kallare än vad en plastflaska gör). Den väger nästan ingenting, så det är verkligen inte svårt att orka bära runt den hela dagen. Den väger inte mer än en plastflaska.

Jag valde en på 0,6 liter, vilket är ganska perfekt. När det är väldigt varmt så räcker det ju inte hela dagen, men en helt vanlig dag utan sommarhetta så är den precis lagom. Dessutom är det ju fantastiskt att slippa giftiga plastflaskor som kostar pengar varje gång man behöver en ny och som blir äckliga ganska fort. 

Den är köpt på Outnorth.se.

Kalkavlagringar på vattenkokaren

Jag bor i närheten av Kristianstad, vilket innebär att allt som någonsin får vatten på sig också får kalkfläckar. Värst är sådant som ofta får det, t.ex. kranar, kaffebryggare och vattenkokare. Diskad disk får dessutom ofta vita fläckar om den får självtorka. 

Ättika är dock lösningen på alla problem. Jag vet inte hur ättika är ur miljösynpunkt, men det krävs inga mängder här i alla fall.

Tipset fick jag härifrån och det var verkligen pinsamt enkelt. Jag följde instruktionerna där, men för mig fick ättiksspriten stå och dra längre, nästan en halvtimme. Inte nog med att man inte behöver anstränga sig det minsta så får man en mycket billig förevisning i kemi. Kalk = basiskt, ättika = surt. Man kan liksom se hur ättikan vittrar sönder kalken och botten på vattenkokaren blir skinande blank.

När jag ändå var igång så skrubbade jag nästan allt i köket. Min pressokaffebryggare, utsidan på vattenkokaren och även diskbänken under diskstället som blivit alldeles grimmig (det är ett skånskt ord som alla bör ha i sitt vokabulär och är det mönster metall får när det blir... grimmigt). Jag hade på mig gummihandskar för att inte bli torr om händerna och blandade sedan ungefär en del ättikssprit med fem vatten (jag höftade, kanske var det tio?). Sen skrubbade jag med en vanlig svamp, ganska långsamt och länge för att ättikan skulle hinna vittra bort kalken.  

Kalk på botten av vattenkokaren...

... som sen försvunnit helt!

Plast i allmänhet

Det går att säga mycket om plast. Allt ifrån att plasten har frälst vår värld med sin mångsidighet till att plasten är det som dag för dag förstör vår levnadsmiljö. Att plast är giftigt i vissa former är i alla fall ingen nyhet, men det är ganska svårt att som vanlig dödlig människa ha koll på vilken som är farlig och vilken som är okej.

Jag har läst på lite olika ställen och kommit fram till att de som är märkta med 2, 4 och 5 i den lilla triangeln som finns på plasten är okej. Resten bör undvikas. 

Eksjö Klimatblogg har skrivit bra om det, och Frejas Miljöblogg har gjort en kort lista som man kan läsa igenom om man vill dra ner på giftiga plaster runt sig.

Det här med hur mycket plast man använder har jag funderat mycket på. Till exempel har jag tänkt ha en plastfri vecka/månad och se om jag kan handla det jag behöver helt utan inblandning av plast. Det blir inte enkelt. 

1. Undvik att mikra mat i plastförpackningar.
2. Undvik att förvara varm mat i platförpackningar.
3. Använd glasburkar med lock som matlåda.
4. Förvara aldrig sur mat/dryck tex juice i plasttillbringare.
5. Om du handlar ost i lösvikt så förpackas den oftast i PVC. Byt mot vanliga plastpåsar (= polyeten) eller ostkupa (tallrik plus uppochnedvänd glaskarott går bra!).
6. Släng alla gamla repiga förpackningar. Ju äldre desto större läckage.
7. Förvara matrester i glas, porslin eller rostfritt stål.
8. Diska ej plast i diskmaskin det snabbar på åldrandet av plasten och därmed läckaget.
9. Frys in i glasburkar: Barnmatsburkar och honungsburkar fungerar utmärkt.

Matlåda

Matlådor är awesome, men vad stoppar man maten i? Jag lägger ofta min mat i termosar om det är möjligt. Plastlådor är dock ganska smidigt när det är mackor man ska ha med sig, eller lite müsli till filmjölken man har i en termos eller kexen man ska gnaga på under en utflykt. Jag använder plastlådor som huvudsakligen är från second hand och jag använder bara plastlådor som är avsedda att användas som matlådor, alltså inte glasslådor och liknande. Som jag förstått det så är plasten i lådor avsedda att återanvändas mindre giftig än den som ska användas en gång och sen slängas.

Om någon sitter på tips om hur man transporterar mat så är jag välkommen för idéer. 

Lokalodlat

Lokalt innebär just nu "svenskt". Jag vill konsumera svenskt i den mån det går. Känner jag ett behov av att käka en banan så är det inte möjligt, men jag köper inte t.ex. chilenska äpplen (eller ens tyska), belgisk mjölk eller italiensk olja (när det finns svensk rapsolja). Ibland är det lite svårt att få fram ursprungsland från etiketten, så då kan man helt enkelt mejla företaget och fråga.

Jag mejlade Axa som gör müsli. Axa ägs av Lantmännen, så jag misstänkte att det var svenskt. Här är i alla fall deras svar:

HEj

Det beror på vilken müsli du frågar om . Spannmålet är svenskodlat frukt och bär är oftast importerat från olika länder beroende på vilken sort det är . Tillverkning och paketering sker i Järna.

Med vänlig hälsning

Lantmännen Cerealia

KOnsumentkontakt

Med andra ord så är Axas müsli lite sådär. Bra med svenskt spannmål, men varför inte använda svenska frukter också? Jag köper sällan müsli, jag gör hellre min egen, men ibland har jag inte tid till det. Jag har hört att Saltå Kvarns müsli är fantastisk. Kan någon bekräfta det?

I övrigt kan man ju fundera över alla dessa russin i müsli, nu när vindruvor visade sig vara riktiga giftkällor. Jag slutade käka vindruvor över dagen när jag hörde det, trots att det är min favoritfrukt. Egentligen är det nog inte meningen att man ska käka det här. Ät efter säsong, tänker jag alltid, men följer inte alltid mitt eget råd. Nä, istället för att klämma ner utländska vindruvor ska jag vänta tills de svenska jordgubbarna är färdiga och så ska jag äta sådana tills jag kräks. Inget är som väntans tider.

Odla senapsskott

Jag vill gärna äta grönsaker efter säsong, men under vintern och tidig vår är det inte lätt att få tag på något som inte har behövt resa så långt eller besprutats med en massa gift. Senap är förvisso troligtvis importerat, men väger i alla fall mindre än många grönsaker så miljöpåverkan borde vara mindre. De är kryddiga och smakrika och passar bra när man vill ha en grönsak som ger lite smak.

Det är enkelt och gott att odla senapsskott. Jag tog en lerkruka, fyllde med jord och satte en avskuren pet-flaska över. Okej, inte det bästa för den som undviker plast, men jag hade den ändå hemma. (Som en parentes: jag är osäker på sådana där glaskupor man kan sätta över krukor - måste det inte komma in luft till grödan? Glaskupan är väl tät?) 

Håll sådden fuktig - jag sprayade på lite vatten varje dag - och så gror de små fröna.

Små groddarna.

Sen växer det. 

Jag väldigt mycket mer skott än på bilden ovan, men fotograferade dem inte då. Det grodde segt i början men sen sa det bara poff och så var det senapsskott i hela köksfönstret. Jag klippte av dem efter hand och hade dem på mackan, soppan och i salladen. 

Groddning och odla skott är över lag ett bra sätt att få färska grönsaker under lågsäsong i den svenska grönsaksproduktionen.

Stor i käften

Det här med tandkräm är lite svårt för mig. Som jag förstått det så är fluor inte jättenyttigt, varken för människokroppen eller för miljön som får ta hand om avloppsvatten. Dock verkar fluor vara det enda som skyddar tänderna mot kariesangrepp. Men hur mycket fluor behöver man? Vilken tandkräm är bäst? I dagsläget använder jag Vademecums tandkräm och eftersom jag har problemtänder så sköljer jag med fluor en gång om dagen. Är det mer än nödvändigt? Jag vet inte riktigt vart jag ska vända mig med det här. På ena sidan står optimistiska miljömänniskor som borstar tänderna helt utan fluor och på andra sidan en tandhygienist med en skitstor frigolittand. 

Jag skulle vilja ha lite råd. Jag har en helt ny tandkrämstub, så jag har ett tag på mig att göra efterforskningar.

Kanske man skulle slå till på en ny ekotandborste utan plast när man ändå är igång? Jag vill över lag plastbanta mitt liv och det jag stoppar i munnen borde ju vara prioriterat.